Dag 72 - TVG till Euro Disney

Rethel gästhamn

Mulet och Yr lovar uppehåll och det tackar vi särskilt för! :-) 

I morse ställde jag mobilen på väckning. Eftersom detta var en i det närmaste traumatisk upplevelse blir det väldigt tydligt att det är ljuvligt att slippa styras av klockan.
(Undrar om det finns något förhandlingsutrymme för nya arbetstider a la Pollack till hösten? "Kom när du kan och gå när du måste" Ehhh.... Inte det nej!) 

Vinkade av min fina dotter alias "Evel Kinevel" på tågstationen i Rethel som tar henne till flygplatsen och hem till Göteborg igen. Varit väldigt mysigt att ha dottern ombord och det är inte bara döttrar som har behov av sina mammor Josefine, utan också precis tvärtom.

Här går det undan.

Idag skall vi åka till Euro Disney och åka med höghastighetståget TGV som går i 320 km i timmen och är det säkraste transportmedlet i världen. När tåget dundrade förbi perrongen stod Victor med vidöppna ögon och utbrast två ord: Herre Gud!! :-)

En glad gutt

Yr har bommat ordentligt på väderprognosen för på Euro Disney regnar det, inte ett stilla sommarregn utan ett riktigt ihållande pissregn om man får uttrycka det så och försäljningen av tunna plastskynke går åt som smör i solsken!

Min för dagen "optimistiske "kapten menar att regn som kommer från öster kommer igen minst 9 gånger! (minst)

Å regnet det bara öser ner....

Euro Disney är säkert ett eldorado för disneyfantaster. Det är välgjort, fantasifullt och påkostad. Det är välstädat, välordnat och parken har fina blomsterarrangemang överallt.  Det är så stort att man snabbt förlorar översikten och jag kan förstå att man råder besökare att noga planera sin dag, och det är VÄLDIGT amerikanskt! Och överallt står kassaapparaterna på vid gavel och ropar på mer euro! 

Det måste gräva ett gigantiskt hål i semesterkassan om man är en familj på 2-3 barn när inträdet är närmare 800 kronor per person en korv med bröd kostar 9,99 euro och då hjälper det inte att korven är amerikansk XXL. Det är dessutom officiellt inte tillåtet att ta med sig egen matsäck!?

Över hela anläggningen ljuder film jinglar i 80 decibel. Samma slinga går om och om och om igen och jag lider med personalen som arbetar i detta inferno av oljud..och regnet det bara öser ner..... 

Efter sju timmar är samtliga besättningsmedlemmar mer än nöjda och piraten " lengter hjem til båten"

Wow!

 Hemvägen blir extra lång på grund av omständligheten som kapten inte vill gå närmare in på. Han spar dock ca 5 euro och vi landar så småningom på Sothis efter en väldigt lång dag och stillheten lägger sig vilsamt över båten.